Tre afghaner i kyrkasyl: hopp om en ny framtid i Tyskland

Tre afghaner i kyrkasyl: hopp om en ny framtid i Tyskland

I Bremen, närmare bestämt i Lesum, debatteras just nu ämnet kyrkasyl hett. Fokus ligger på tre afghaner som flydde från sitt hemland för tio och elva år sedan och bott i Sverige i flera år. Där gick de i skolan, genomförde utbildningar och arbetade i sina jobb. Men ett arbetsförbud och hotet om repatriering till Afghanistan fick henne att emigrera till Tyskland. Enligt europeisk lag är det landet som är först med att ta emot flyktingar i Europa som är ansvarigt – och det kan vara Sverige. Weser kurir rapporterar att afghanerna skulle kunna skickas tillbaka till Sverige inom sex månader om de inte åtnjuter skydd av kyrkasyl.

För närvarande har två av de tre männen redan ansökt om kyrkasyl i Uppståndelsekyrkan i Lesum, medan processen för en av dem fortfarande pågår. Lars Ackermann, verkställande direktör för kyrkoföreningsfristaden, har granskat männens situation i detalj och är övertygad om att de har "noll framtid" i Afghanistan. I Tyskland, på grund av den pågående bristen på kvalificerad arbetskraft, kan deras utbildning vara en fördel och även spara statens kostnader. Deutschlandfunk Nova påpekar att denna typ av asyl, även om den inte är juridiskt erkänd, stöds av moraliska övertygelser och tjänar till att skydda människor från utvisning.

Utmaningar och bästa möjligheter för flyktingar

En central aspekt av kyrkasyl är möjligheten att vinna tid för att ompröva asylansökningar. Skydd ges vanligtvis i fall av svårigheter när det finns ett akut hot mot liv eller lem, vilket situationen för de tre afghanerna visar. Männen ska också ha ett positivt perspektiv på att vistas i landet. Många hoppas på hinder för utvisning som kan bero på statlig förföljelse. Religionspolitisk expertinitiativ sammanfattar att den rättsliga grunden för kyrkasyl bygger på politiska överenskommelser och inte på en rättslig grund. Detta leder till en spännande, om än juridiskt tveksam, situation.

Utmaningarna för afghanerna ligger inte bara i osäkerheten i deras asylförfaranden, utan också i social acceptans. Eftersom männen har västerländsk bakgrund fruktar de att de inte kommer att bli väl mottagna i Afghanistan. De är motiverade att arbeta med syftet att snabbt komma ur statliga bidrag – men det är fortfarande oklart hur asylmyndigheterna ska besluta om deras ansökningar. Ett visst hopp kvarstår dock eftersom Tyskland för närvarande inte utvisar brottslingar till Afghanistan, förutom brottslingar, och därför skulle kunna hitta en mer pragmatisk lösning.

Kyrkors och samfundens roll

Stöd från samfund och kyrkor är en oumbärlig del av asylprocessen. Kyrkans asyl har funnits som ett skyddande instrument i över 40 år och har gett hopp till många flyktingar. Enligt siffror från 2022 erbjöd 859 protestantiska, 243 katolska och 15 frikyrkliga samfund tillflykt till dem som sökte skydd. Religionspolitisk expertinitiativ framhåller att traditionen med kyrkasyl går tillbaka till urminnes tider och spelar en viktig roll i hanteringen av flyktingar än idag. Men kyrkorna kritiseras också för att de skulle kunna undergräva befintlig lag och förhindra utvisningar.

Situationen för de tre afghanerna från Lesum är inte bara en individuell flykthistoria, utan speglar också den komplexa debatten om utvisning, skydd och mänskligt öde. De kommande veckorna kommer att vara avgörande för om och hur ett nytt liv kan göras möjligt för dem i Tyskland.